Många tänker direkt på cancer när de hittar en knöl i bröstet, men de flesta knölar är inte elakartade. Samtidigt är det viktigt att ta varje förändring på allvar och låta den undersökas. På Aleris utreder vi genom samtal och klinisk undersökning, bilddiagnostik (mammografi och/eller ultraljud) samt provtagning vid behov.
När du söker vård för en knöl i bröstet börjar vi med att ställa frågor och göra en klinisk undersökning. Vi vill veta hur länge knölen har funnits, om den förändras i takt med menstruationscykeln och om den gör ont. Läkaren känner noggrant igenom brösten och lymfkörtlarna i armhålan. Därefter planeras vidare utredning.
Nästa steg är nästan alltid bilddiagnostik. En mammografi ger en översiktlig bild av bröstvävnaden och gör det möjligt att upptäcka förändringar som inte går att känna.
Hos kvinnor med tätare bröstvävnad (där bröstvävnaden är svårare att urskilja i undersökningen) kompletteras undersökningen med ultraljud för att avgöra om knölen är fylld med vätska (som en cysta i bröstet) eller om den består av fast vävnad.
Om bilderna visar något som behöver analyseras närmare tar vi ett cellprov eller ett vävnadsprov. Provet skickas till laboratoriet där en patolog undersöker cell- eller vävnadsproverna i mikroskop. På så sätt kan vi avgöra om förändringen är godartad eller om den kräver vidare behandling.
Provet skickas till ett patologlaboratorium och svar kommer efter cirka 10 dagar.
Det finns flera orsaker till varför en knöl kan uppstå i bröstet. Olika förändringar kan uppstå i olika åldrar, vara påverkade av hormoner eller uppstå till följd av kroppens egna vävnadsförändringar.
Ett fibroadenom är en godartad knöl i bröstet som består av körtelvävnad och bindväv. Den känns ofta rund och rörlig under huden och behöver sällan tas bort. Fibroadenom drabbar främst yngre kvinnor och påverkas inte av menscykeln.
Oftast behöver man inte göra någonting med ett fibroadenom, men om den växer eller orsakar besvär är det möjligt att operera bort.
Fibroadenomatos är en godartad förändring där bröstvävnaden blir mer ojämn och knölig. Många beskriver det som en diffus knölighet snarare än en tydlig kula. Symtomen brukar variera under menscykeln och lindras ofta efter klimakteriet.
En cysta i bröstet är en vätskefylld blåsa som kan uppstå i samband med hormonella förändringar. Den kan kännas som en spänstig, rund knöl och vara ömmande, särskilt före mens. Cystor är ofarliga och kan tömmas med en tunn nål om de är stora eller smärtsamma.
En bröstinflammation kan orsaka en hård och öm knöl som ofta känns varm. Huden kan då bli röd och en del får också feber. Beroende på om du ammar eller inte kan orsaken bakom en inflammation i brösten variera.
Om du ammar beror en bröstinflammation ofta på mjölkstockning eller en infektion i bröstet. Behandlingen handlar då om att tömma bröstet ordentligt genom att amma, pumpa eller massera. Ibland kan det bli aktuellt med en antibiotikabehandling.
När bröstinflammation uppstår utan samband med amning krävs en mer noggrann utredning. Om du får en knöl i bröstet som orsakar en bröstinflammation kan den bero på en blockering i en mjölkgång eller vara ett tecken på något annat som behöver följas upp med bilddiagnostik.
Ibland uppstår en knöl efter ett slag eller en operation i bröstet. Då kan det handla om fettvävsnekros, en reaktion där fettvävnad skadats och bildar en fastare klump. Det är en ofarlig förändring som på bild kan likna andra knölar i bröstet, därför brukar man göra en mer noggrann utredning.
En knöl som beror på bröstcancer känns oftast hård, oregelbunden och sitter mer fast i vävnaden, men gör sällan ont. Vissa märker också förändringar i huden, indragningar runt bröstvårtan eller att det sipprar ut vätska. När man upptäcker bröstcancer i ett tidigt stadie finns det större chanser att behandla den, därför är det alltid rätt att låta en ny eller förändrad knöl i bröstet undersökas direkt.
Sök vård om du:
Även om det visar sig vara något godartat är det bättre att få ett klart besked än att gå och oroa sig.